torsdag, november 11, 2010
Frissan
Slingor i mörka hår är de ganska duktiga på här och oftast kostar det bara en fjärdedel av vad man måste betala i Sverige.
Leo var så himla sugen på att stanna på hotellet och titta på Cartoon Network, och då passade jag på att smita ner till frissan på hörnet.
Jag kom nog ganska tidigt, för det var bara två tjejer där. Men det var inga problem för jag fick hoppa upp i stolen och vips så hade jag en handduk runt axlarna och en kopp rykande varmt kaffe i handen.
Under två timmar fick jag nu närvara i den mest feminina miljö jag faktiskt någonsin fått uppleva. En efter en kom tjej efter tjej till jobbet. De bytte om, sminkade sig en haltimme och fönade håret på varandra och sig själva ytterligare en timme. De tjattrade och busade. De sminkade varandra, diskuterade och skrattade om vartannat. Som en liten fluga på väggen satt jag bara där och upplevde..
Till slut var de elva tjejer på ca 10 kvm2 yta. En tjej visade de andra en jättebra bok. Alla gick fram och tittade och hon som läste den, såg ut att tycka det var den mest fantastiska bok hon någonsin läst. När hon lade den ifrån sig såg jag omslaget. Det var en sådan där pocketbok jag läste när jag var tolv år. Med en vacker tjej, en häst och månsken. Det slog mig att deras dröm på prins charming är mycket större än vad jag kan tänka mig. Vilka drömmar har dessa 20-30 åringar på en liten frisersalong i Bangkok?
Jag skulle så gärna vilja förstå allt de sa. Men skulle jag vara en thaitjej så skulle livet vara uthärdligt på denna salong, hur fattigt och eländigt jag än hade det. Här fanns det så mycket värme och kärlek så det räckte till alla och blev över.
Jag skämdes när jag sa att vi var på två och en halv månads semester. Ska aldrig säga det fler gånger, för jag såg ett sting av .. avundsjuka, ledsenhet, övergivenhet? .. i deras blick.
Jag är glad jag fick uppleva denna morgon på en av Bangkoks många frisörsalonger!
Skytrain
Det enklaste sättet att komma till MBK och Siam Center är att ta skytrain. Tåget är byggt högt uppe på pelare och går över staden. Snabbt och smidigt. Priset är 25 baht per person för 3 zoner, som det var från Nana station till National stadium.
Precis som många andra tågsystem i storstäder, så är det superlätt att hitta. Det man måste komma ihåg är att ta tåget i rätt riktigning bara.
MBK
Såklart måste man shoppa i Bangkok och det blev ett snabbt intag av lite mat och sen begav vi oss iväg till MBK
Av någon konstig anledning som ingen av oss förstår, ville Pappa och Peter hellre gå till TANDLÄKAREN istället för att shoppa. Jaja, iddisarna skulle väl ända bara gå bakom och gnälla :)
MBK är stort, eller enormt kanske är ett bättre ord. Vi hann ca 1/10 del av en våning på tre timmar. Alla ville stanna och titta på allt och av påsarna att dömma, blev det en hel del baht spenderat.
Leo sprang runt och blev bortskämd av alla miljoner expediter. Han fåglade sig och pratade engelska med dem och som tack gav de honom godis och kex. Och vår son som inte ska ha socker på vardagar.. Leo var så uppe i varv att han till och med pussade en söt thailändska på kinden - allt för att få mer godis så klart!
Bangkok
Äntligen kom vi till Bangkok - min och Peters favoritstad. Vi tänkte att vi skulle anlända till huvudstaden runt lunch, men tji fick vi!
Resan började med att chauffören var en så där två timmar försenad. Han hade kört en vända till Bangkok på natten och skulle även lämna ett gäng. När han väl kom, var han så trött att han tog en omväg på runt en timme för att hämta upp en kompis som kunde köra. Väl när kompisen var installerad, somnade han som ett barn i passagerarsätet. Ingen av oss tänkte på hur trött han egentligen var när han körde oss i 140 längs de thailändska vägarna..
Väl inne i Bangkok satt vi fast ytterligare i en timme i trafiken. För att lindra abstinensen på att få komma fram, lekte vi kändisleken. Den går ut på att man får säga en kändis, ex Carola Häggkvist, sen ska nästa hitta på nästa kändis som börjar på den bokstav som föregående kändis slutade på - i detta fallet t. Man får inte ta en kändis som någon redan hade haft. Pappa valde massa gamlingar som ingen hört talas om och Ela massa polacker som heller ingen hade hört talas om. Det blev många skratt och vi glömde bort tiden för en stund.
När vi väl var nere på Sukhumvit Road fick vi visa chauffören vart han skulle köra. Han var ju från landet och kunde inte Bangkok så bra som vi kunde. Trafiken var fortfarande hektisk men nu flöt den iallafall framåt.
Givetvis hamnade han i ytterfilen när vi skulle svänga, så vi missade avfarten in till hotellet. Han försökte ta en ny sväng, men vägarna var då enkelriktade åt fel håll. Vi fick göra en u-sväng och köra tillbaka och hamnade i bilkön igen. När vi väl hamnade "rätt" körde han in en väg för tidigt (fast vi skrek att han skulle ta nästa) och hamnade på ett annat hotell. Eftersom det bara var några 10-tal meter att gå föreslog vi att vi kunde gå av här på detta. Men nej, icke sa nicke. Så han körde ut och försökte köra in på rätt väg igen. Detta tog väl ytterligare 40 minuter.
Så det blev Bangkok by night för oss alla!
tisdag, november 09, 2010
Åker vidare
Det kan hända det kommer bli lite radiotystnad från Mony-bloggen ett tag. I morgon bitti (mitt i natten för er) åker vi till Bangkok och stannar där några dagar. Sedan tänkte vi följa en egen variant av denna trippen. Dock skippar vi första biten utan flyger direkt till Pakse - dag 14.
OM det skulle hända oss något så vet alla ungefär hur vi har rört oss :)
OM det skulle hända oss något så vet alla ungefär hur vi har rört oss :)
måndag, november 08, 2010
Förbjuden film
Varning, varning, hittade en förbjuden film på en av mobilerna..
Karaoken på flotten. Skruva av ljudet är ni snälla!
Karaoken på flotten. Skruva av ljudet är ni snälla!
Film från Peters mobil
Leo är ledsen för att han fick åka sist. Han ville vinna!
Peter åker baklänges och filmar. På slutet skriker thailändaren att Peter måste ta upp handen (tjock läderhandske på sig) och bromsa. Peter fick tillslut ta upp BÅDA händerna och bromsa allt vad han kunde, ändå kraschade han in i plattformen med för hög fart. Men han är man så han klarar sig, hehe.
Leos kompis
Säkerheten var mycket hög. Man åkte 13 nerfarter och mellan dem fick man mellanlanda på olika plattformar. Hela tiden var man fastspänd i en säkerhetslina som gick ovanför. Leo fick inte åka själv så som han fick på Mauritius. Dock fick man på vissa överfarter bromsa själv här. Killarna var ganska nöjda med farten, men Morgan tycker det kunde gå lite fortare (kan han någonsin bli nöjd med fart, hehe?)
Leo orkade inte gå
Sista biten fick man gå själv. Det var väldigt brant och Leo orkade inte gå. Alla vuxna turades om att bära den 20-kilo tunga klumpen. Inte lätt i 40 graders värme och en lutning 45 grader.
söndag, november 07, 2010
lördag, november 06, 2010
Matsnack
Pappa hittade ett svenskt bageri här idag. Bättre sent än aldrig. (De har bara varit här i två och en halv vecka, hehe). Så i morgon ska vi få riktigt gott bröd till frukost istället för vitt, halvtorrt rostebröd. Alla blev väldigt glada!
Bageriet hade även lite andra svenska varor så som kaviar och BIB vin! Vinet var helt ok och priset var ca 400kr. Men istället för tre liter som i en vanlig BIB var här fyra liter. Om man tänker på att vinet ändå har fraktats hela vägen hit bara för oss vindrickande skandinaver, så var priset mycket bra tycker vi.
Andra saker vi har hittat är torkad durianfrukt som är saltade. Supergott som snacks och betydligt bättre för hälsan än flottiga chips. Durian frukten är helt förbjuden på många hotell. Orsaken är att den luktar helt förfärligt. Stanken kan liknas med surströmming men själva lukten är mer som värsta diarréfisen. Men som torkad luktar den ingenting och den är verkligen god. Den lilla, lilla påsen för 120 baht (30 skr) var försvinnande god för 11 hungriga personer :)
Bageriet hade även lite andra svenska varor så som kaviar och BIB vin! Vinet var helt ok och priset var ca 400kr. Men istället för tre liter som i en vanlig BIB var här fyra liter. Om man tänker på att vinet ändå har fraktats hela vägen hit bara för oss vindrickande skandinaver, så var priset mycket bra tycker vi.
Andra saker vi har hittat är torkad durianfrukt som är saltade. Supergott som snacks och betydligt bättre för hälsan än flottiga chips. Durian frukten är helt förbjuden på många hotell. Orsaken är att den luktar helt förfärligt. Stanken kan liknas med surströmming men själva lukten är mer som värsta diarréfisen. Men som torkad luktar den ingenting och den är verkligen god. Den lilla, lilla påsen för 120 baht (30 skr) var försvinnande god för 11 hungriga personer :)
Thaimassage
När Robin låg och fick massage i godan ro, kom ett gäng fnittrande thaiflickor förbi. När de fick syn på Robin blev de helt galna och skrek: Do you want to be my giiiirlfriiiiiiend?
Robin lade kudden över huvudet och suckade djupt..
Ensamlek
Marte russlar runt och sjunger lite för sig själv medans pojkarna har brottningsmatch i vattnet.
Bananaboat
Published with Blogger-droid v1.6.4
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)