Ella

Jag träffade Ella igen i fredags. Hennes kropp segnar sakta ihop men hennes själ är stark som Gud själv. När hennes blick möter min ser hon in i mig. Alla mina murar rivs och hon bara fyller mig med kärlek. Hon vet.

Jag frågar mig: vad ska jag lära mig genom att ha fått äran att korsa hennes väg?

Ett ljusblåvitt skimmer strålar ut från Ella. Jag tänker att det är ett sådan ljus som en ängel skulle ha haft och om jag skulle ha träffat en. Hon har en lugnande effekt på alla. Till och med den energifulla Leo blir lugn i hennes närvaro. Han får en annan röst, en annan kroppshållning och hans springande ben slutade pulsera av ständig energi i hennes närvaro.

Leo frågar sällan om Ella efter vi har träffat henne. För honom är hon den Ella så som hon alltid varit. Att hennes ben numera inte låter henne springa är helt oviktigt. Det viktiga är att han och Ella ska gå undan med Peter och höra en historia. Precis som de tre brukar göra när det är kalas.

Vi alla är ett.