Dyngsur fröken

Efter kvartsamtalet med Leo och hans skolgång, bestämdes att vi skulle hyra in en fröken för att hjälpa honom att komma ifatt lite med skolarbetet. Det är ingen fara på taket, men just det här med att skriva och läsa tycker Leo är bara SÅÅÅÅ tråkigt, så vi tänkte att en bra pedagog skulle hjälpa honom att komma över tröskeln.

Idag kom fröken Halina, en trevlig äldre dam med massor av erfarenhet av barn, lärande och pedagogik. Leo var glad och visade stolt upp sina legokreationer och munnen gick i ett. De verkade komma bra överens. Men efter stund tyckte jag att det var dax att plugga lite och tog fram veckans läxa.

Vi gick igenom alla tre och Leo var ganska motiverad för en gångs skull. Sagt och gjort satte de sig och jobbade med veckans läxa inne vid köksbordet. Dörrarna stod på vid gavel och jag själv gick ut och klippte häcken.

Efter ca 10 minuter tyckte Leo dock att det var dags att ta en paus. Han föreslog för fröken att de skulle ha vattenkrig i det fina vädret. Jag hörde från häcken att Leo lät fröken välja vattenpistol och tänkte stolt att det var skönt han var så väluppfostrad. Leo gick igenom hur pistolen fungerade och fröken verkade förstå.

 - Okej då startar vi, skrek Leo och sprang bakom hörnet på huset. Fröken sprang efter med pistolen i högsta hugg och sa med barnsligt fniss i rösten:
- Nu kommer jag och tar dig!

 Det var bara det att Leo hade bakom hörnet på huset satt på VATTENSLANGEN! Med högsta tryck riktade han en iskall trädgårdslang mot fröken som rundande hörnan.

Fröken skrek! Jag släppte häcksaxen och sprang allt vad tygen höll för att kolla vad som hänt! Där stog fröken millt sagt dyngsur! Leo höll på att vrida sig av skratt, men fröken var desto mindre glad. Det droppade från håret, blusen var genomskinlig och byxorna helt otroligt blöta.

Med arg röst skrek jag åt Leo att detta var verkligen inte schysst. Fröken tog av sig byxorna och vred ur dem! I bara trosorna tittade hon på byxorna och jag såg hur hon undrade hur hon skulle komma hem. Hon kunde ju knappast sitta här i ett par timmar till och vänta på att de skulle torka i solen.

Det var bara att plocka fram mina största mjukisar och erbjuda henne dem. Mitt i uppståndelsen försvann Leo som en pil och var puts väck. Så fröken fick en icakasse med sina blöta brallor, satte sig i bilen och sa att hon kom i morgon istället.

Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta..