" ..jag räknar med att få ett nej redan innan jag går på intervju och även om min omgivning alltid är överdrivet positiva, som om jag alltid har jobbet i min hand, så vet jag på förhand varför jag inte kommer att få jobbet. Och precis som jag förväntar mig, så blir det ju så."
Citatet ovan kommer från en post på Mimmis blog. Jag tror den speglar en typisk inställning och jag känner igen mig så väl. Men efter Torgny Svenssons utbildning igår gick det upp för mig hur viktigt det är att jobba hårt med att få bort denna inställningen. Det icke verbala skiner igenom och det kan mycket väl vara detta som gör att det hela blir en självuppfyllande profetia.
Så vad var kontentan av Torgnys budskap?
Han såg hela arbetsökandeprocessen som en försäljningsprocess där jag är produkten och arbetsgivaren är köparen. Det gäller för mig att sälja in min potential, det jag brinner för. Och för att sälja någonting är det viktigt att känna sin produkt.
Om jag uppfyller 30% av de krav arbetsgivaren efterfrågar, söker jag oftast inte jobbet. Torgny menar att istället för att fokusera på de 70% jag inte har, ska jag sälja in det jag kan och det jag vill och det jag kan ge företaget. Är det ett jobb som är jag, så är min uppgift att få arbetsgivaren att inse detta och anställa mig trots att jag kanske saknar en del - man kan ju alltid lära sig.
Det viktiga är att matcha mig med behovet. Att göra en grundlig research är A och O. Utifrån behovet måste jag fokusera på behovstillfredsställelsen. Jag måste para ihop det jag har, med behovet och gärna exemplifiera detta. Övning ger färdighet och Torgny sade att varje nej är ett steg närmare ett ja. En helt fantastiskt sätt att se på det hela som jag har tagit till mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar